Lägesrapport 16/1 2015

Nu är det över 5 år sedan jag skrev en lägesrapport (27/6 2009), och sedan dess har mycket hänt, framförallt på den privata fronten. Började skriva en rapport 2012, men den blev aldrig klar, så jag raderade den.
Läs gärna lägesrapporten från 2009 HÄR.

Börjar med det personliga, eftersom det hänt så mycket under dessa 5 år.

Privatlivet: Januari 2011 tog jag ut skilsmässa och flyttade ut ur huset. Skilsmässan gick bra och pojkarna har bott kvar hos sin pappa hela tiden, då de har skola och kompisar i sitt närområde. Fast idag är L 20 år och läser i Västerås! J är 16½ och läser första året på gymnasiet. Själv träffade jag en ny kille under sommaren 2011 och hösten 2011 flyttade vi till hus utanför Lerum! Här bor vi nu och stortrivs med närheten till naturen och sjön Mjörn. Vi har även 3 katter, varav vi ställer ut två av dem några gånger varje år.

Jobb: Jobbar kvar på firman där jag fick praktikplats 2008, men numera jobbar jag med administration och fakturering, och trivs bra med det. Jobbar med olika saker i ett ekonomiprogram samt tar hand om leverantörsfakturor. 2011 flyttade företaget från Mölndal till Fiskhamnen, så nu ligger kontoret mer centralt med utsikt över Göta Älv och Älvstranden.

Cippen: Jag har gjort en hel del justeringar sedan 2009 för att försöka komma tillrätta med ljudproblemen, men efter varje justering blev juden sämre efter ett tag, och till slut använde jag cippen minimalt, dvs bara när det absolut behövdes på jobbet och hemma, och så är det fortfarande.

Ljuden: Under hela min tid med CI har ljuden alltid varit ett problem för mig. De först åren var de hårda och skarpa, men efter bytet till Opus 2 blev de mjukare och bättre ett tag. Sedan kom de där stickningarna jag har berättar om tidigare, och trots otaliga justeringar så försvann de aldrig, och till sist blev jag så ljudkänslig att volymen stod lågt hela tiden. Talljuden blev för svaga, och alla småljud blev för irriterande, och skarpa ljud (skrammel och klirrande) gjorde ont i örat. De enda ljud jag kan njuta av idag är naturljuden, vindens brus, vattnets porlande och fågelkvittret.

Idag 16/1 hoppas jag att det nya programmet jag fick på SU 13/1 (se föregående inlägg) kan förbättra mitt CI-hörande lite, eftersom det inte är lika känsligt för skarpa ljud = kan ha igång cippen mer. Ska försöka skriva ett inlägg längre fram om hur det går.

Tinnitusen: Tinntusen har varit på samma nivå de senaste åren och är inte speciellt störande, bara om jag är trött eller stressad.

Övrigt: Började träna på gym 2012, och har sedan dess styrketränat regelbundet 3 gånger i veckan, och mår bra av det. I övrigt pysslar jag mycket med trädgården när det är säsong och fotograferar fortfarande en hel del i perioder.

Pysslar inte så mycket med hemsidorna numera, men skriver blogginlägg på mina andra bloggar då och då.

Blir lite ändringar framöver

Framöver tänker jag gå igenom alla sidor på bloggen och göra de uppdateringar som behövs samt ta bort de sidor som inte används längre. kommer även försöka lägga till lite nya saker så småningom, men det får bli längre fram.

Första steget är dock att byta tema, då jag haft detta tema så himla länge nu. Visst trivs jag bra med det, men vissa inställningar är lite kluriga att använda, då temat inte har haft några uppdateringar på flera år nu. Vann ju detta tema för flera år sedan 🙂

Använder inte så mycket hjälpmedel numera, så där har jag redan städat bort en hel del sidor.

10-årskontroll på Sahlgrenska

Jag mailade ingenjören B i december och frågade om jag kunde få komma på hörselkontroll och lite justeringar i januari 2015, och 13 januari var jag på Sahlgrenska. Det är exakt 1 år och 9 månader sedan jag var där sist 🙂

Vi satt och pratade en stund först om lite av varje, och jag berättade om denna ständiga ljudkänslighet, som gör att jag inte använder cippen så mycket som jag skulle vilja göra. Måste ju har volymen och känsligheten på låga lägen, för kommer det över en viss nivå så sticker det i örat direkt, och vissa ljud klarar jag inte alls, och jag hör knappt vad folk säger med de låga ljudnivåerna.

Vi diskuterade fram och tillbaka, och till sist kom vi fram till att B skulle bygga ett nytt program på gamla P1 som jag ändå inte använder.

B började med de vanliga testerna, dvs jag fick höra lägsta tonen på varje elektrod, och sedan högsta behagliga ton på varje elektrod. Därefter fick jag höra två toner efter varandra och säga om den andra var starkare eller svagare. I sista steget fick jag höra allihopa efter varandra, och se på skärmen samtidigt, så jag kunde peka ut vilka som kändes svagare eller starkare, så de kunde justeras till jämn ljudnivå.

Därefter kopplades programmet på, och jösses vilket svagt läge det var på! B fick höja grundstyrkan rätt mycket tills jag hamnade på en behaglig ljudnivå i pratläge.

Märkte direkt skillnad på detta program och det jag använder mest i vanliga fall, det nya är på något sätt lite mer dämpat och inte lika känsligt för skarpa ljud. Tänker nu försöka ha det på så ofta jag orkar nu framöver, och om jag vänjer mig, så kanske jag kan använda mina andra program mer också.

För trots allt låter det nya programmet som en aning ekande hörapparat (hade en sådan ett tag för 15 år sedan, så jag känner igen hur ljuden låter), men eftersom det hittills har klarat svåra ljud bäst, så fortsätter jag med det tills vidare. Har i och för sig låg ljudnivå nu, men jag har märkt att jag kan höja det mer än de andra utan stickningar i örat.

De övriga programmen gjorde vi inget med, de får vara som de är.

Efter justeringarna gjorde jag sedvanligt audiogram (med det gamla programmet, som hörseln ändå är mest van vid) och FB-testet (börjar med samma ord men slutar på nytt varje gång).

Audiogrammet är på nästan samma nivå som 2012, och FB-testet låg på 62% (60% 2012)

Bilderna nedan visar audiogrammet (de svarta prickarna är det enda som skiljer mot förra audiogrammet) och nuvarande programmen i cippen (endast P1 är nytt).

Audiogram150113 CI-program

(klicka för större bilder)

10 år med CI

Ja, nu är det alltså 10 år sedan jag blev uppkopplad och fick höra nya ljud, närmare bestämt 12 januari 2005.
Detta skrev jag mina första tre dagar hos CI-ingenjören samt hörselpedagogen:

Uppkoppling dag 1, 12/1-05

Kl 8.30 möte jag Saga, ingenjören som gör inställningarna på elektroderna.Först berättade hon vad hon skulle göra för olika inställningar, sedan satte vi igång.Först gjorde hon ett test som jag inte hörde, för att kolla att alla elektroderna fungerade som de skulle, vilket de gjorde.

Nästa steg var att sätta en lägsta hörbara nivå på varje elektrod, där jag fick lyssna efter första tonen jag kunde höra, vilket var lite ansträngande. Detta gjorde hon på elektrod efter elektrod, därefter fick jag lyssna på dem tre och tre, för att kolla om ljudstyrkan var ungefär samma på alla.

Därefter var det dags att ställa in högsta behagliga ljudnivå på samma sätt som ovan. Detta var svårare, då det är svårt för ci-bäraren att veta vad som känns obehagligt tonmässigt sett. Men vi lyckades hitta en bra nivå, och här fick vi justera flera ggr, då en del toner var olika starka än andra. Saga märkte att jag klarade högre ljud på bas o diskant, men var mer känslig i mitten, vilket stämmer med min hörselskada.

Sedan var det dags att koppla ihop allt och sätta på cippen helt. Sus och brus, konstiga förvrängda toner, inga klara ljud öht. Vi testade olika ljud, t.ex siffrorna 1-10, och Saga visade olika bilder med likartade ord, där konsonanterna är svåra att skilja åt, t.ex. val – bal – sal – tal – kal – hal. Dessa var svåra att höra skillnaden mellan. Jag fick även prassla med papper och plast av olika slag för att höra om det var skillnad mellan ljuden.

Därefter var det dags att avsluta för idag, och paus innan hörselpedagogen Sune skulle ta över.

Hörträning hos hörselpedagogen, 1:a besöket 12/1-05

11:00 var jag hos Sune. Vi pratade lite först, sedan fick jag lyssna på 5 olika djurläten samtidigt som jag hade bilder framför mig av djuren. Det var SVÅRT, men hunden kände jag igen nästan direkt, därefter kom ko, resten var värre.

Därefter var det olika gångljud, som klapprande klackar i korridor, steg på grusväg och steg i ekande trappa. Det var lättare att skilja åt. Nästa steg var olika fågelläten, där jag först fick lyssna på dem och sedan gissa på bild, och jag kände igen alla.

Därefter testade han lite vardagsläten, och jag kände igen billarm, bil som tutar, helikopter, flygplan och ambulanssiren, fast det var svåra ljud en del av dem.

Nästa träningstillfälle ska vi träna olika vokalljud och konsonantljud.

Dag 2, 13/1-05

12.30 var jag hos Saga. Började med att prata om hur ljuden under gårdagen, vad som var konstigt och hur de olika ljuden hade låtit. Därefter gjorde vi samma om inställningar som förra gången, men justerade om de lägsta respektive de högsta tonerna. Jämförde nya inställningen med den gamla, och jösses vilken skillnad… Den nya är mkt starkare än den gamla, då jag kunde höja en del av elektroderna en hel del utan obehag. Sänkte dock vissa elektroder, de som ligger mitt i tonskalan, och då avtog en enveten efterklang betydligt.

Därefter gjorde vi några hörtester, då jag skulle lyssna vad hon svarade på olika frågor jag ställde, och det gick faktiskt rätt bra.

Sedan fick jag min stora MedEl-väska, och vi gick igenom allt innehåll. Kommer ta kort på väskan vid tillfälle.

Först nästa torsdag är nästa intrimning, så nu får jag träna med denna starkare inställning hemma, men jag har lägre volym nu, hörseln är lite trött….*ler*

Hörträning hos hörselpedagogen, 2:a besöket 13/1-05

15:00 var jag hos Sune. Denna gång var även Britt, min hörselpedagog i Kungsbacka, med för att lyssna på träningen, för därefter tar hon över.

Vi testade samma läten som igår, och idag var det betydligt lättare att urskilja de olika lätena, det var mer nyansskillnader i djurlätena nu. Sen gjorde Sune ett test med vokaler för att se om jag kunde skilja på olika vokaler, t.ex. bib – bab, bib – böb osv. En del vokaler var lättare att skilja än andra. i är lättast att skilja från andra tycker jag.

Nästa steg var en frågesport där man skulle gissa t.ex. en stad. Jag fick upprepa varje mening han sade om jag inte visste efter den meningen. Till sist lyckades det…*S*

Sista punkten på dagsprogrammet var en hörförståelsetest som kallas ‘speech tracking’. Det innebär att Sune läser ur en bok i 10 minuter, och sedan räknar man hur många ord som uppfattats rätt under den tiden. Man får avläsa samtidigt, och taket för denna övning är 500 ord/10 min. På detta test nådde jag långt över taket, 615 ord, så det var väldigt bra tyckte Sune. Men å andra sidan är jag en väldigt bra avläsare, vilket Sune vet.

Dag 3, 20/1-05

9.00 var jag hos Saga. Denna gång var även min hörselpedagog från Kungsbacka med, för att se och lära. Jag och Saga diskuterade ljuden, vad som lät bra och dåligt, vad jag hörde mer eller mindre. Därefter intrimning av de svagaste nivåerna, som sänktes en del.

Vid intrimningen av de höga nivåerna fick jag ställa in elektroderna själv, vilket var bra. Men jag gick i taket på 2 elektroder, så saga fick ändra inställningarna, och så fick jag ställa om dem. Just de elektroderna är jag känslig på, de ligger på ca 1000 – 2500 Hz, dvs mitt i talbananen.

Nu blev det stor skillnad i ljuden mot förra inställningen, åt rätt håll….*ler* Mycket bättre klangfärg i ljuden, och Sagas tal hördes mycket tydligare nu. Dessutom hör jag kända ord, som ett, två, tre mycket tydligare och utan efterklang. Därtill hörde jag skillnad på olika sorters pappersprassel, och ljuden är mjukare nu. Mycket positivt tycker jag.

Kommer skriva lite mer om dagsläget i nästa inlägg 🙂

10 år sedan operationen

Idag är det 10 år sedan jag var på Sahlgrenska och fick elektroderna inopererade i snäckan 🙂

Så här stod det i min resumé av operationsdagen:
18/11:
Detta var ju själva operationsdagen, så det är mest minnesbilder här o där. Minns väckningen på morgonen, sprutan, duschen, de lugnande tabletterna och den väntan som företog sedan innan operationen. Låg i väntsalen med 2 andra som skulle opereras på öronop, det var lite flamsigt, kanske pga lugnande medicin….*S* Minns att jag gick in i op.salen, och fick vända sjukhusrocken bakofram, sedan var jag väck. Nästa minnesbild är en sal med blåklädda personer, dvs uppvaket. En lapp med tid visades för mig och jag hade ont i armen av blodtrycksmanschetten, turligt nog hade de bytt arm nu. Minns vagt personer som pratade med mig, samt att kirurgen Pontus och en assisterande kirurg kom och pratade med mig. Vad de sade kommer jag inte ihåg, men de var nöjda, så mycket minns jag. Nästa minnesbild är att en ung vaktmästarkille kom och körde mig i de långa kulvertarna under sjukhuset tillbaka till avdelningen. Var på vippen att fråga honom om han skulle köra ända till Östra med mig, men var för trött för det….*S* Sen minns jag att jag var trött, yr, hade blodtrycksfall och ont hela kvällen och natten. Obehagligast var ‘nästan-svimningarna’ som gjorde att huvudet snurrade, jag kallsvettades och fick hjärtklappning ett flertal gånger. Usch! Minns att jag hade kanyl i foten….

Än idag kommer jag ihåg den långa turen under sjukhuset och blodtrycksfallen på kvällen, vilket var riktigt obehagligt.

Blev uppkopplad i januari 2005, så jag kommer skriva en längre hågkomst i januari 2015.