Hemma igen

Ja, då ska vi se om jag kan sammanfatta dagarna på sjukhuset lite Jag tar det datumvis:

18/11:
Detta var ju själva operationsdagen, så det är mest minnesbilder här o där. Minns väckningen på morgonen, sprutan, duschen, de lugnande tabletterna och den väntan som företog sedan innan operationen. Låg i väntsalen med 2 andra som skulle opereras på öronop, det var lite flamsigt, kanske pga lugnande medicin….*S* Minns att jag gick in i op.salen, och fick vända sjukhusrocken bakofram, sedan var jag väck. Nästa minnesbild är en sal med blåklädda personer, dvs uppvaket. En lapp med tid visades för mig och jag hade ont i armen av blodtrycksmanschetten, turligt nog hade de bytt arm nu. Minns vagt personer som pratade med mig, samt att kirurgen Pontus och en assisterande kirurg kom och pratade med mig. Vad de sade kommer jag inte ihåg, men de var nöjda, så mycket minns jag. Nästa minnesbild är att en ung vaktmästarkille kom och körde mig i de långa kulvertarna under sjukhuset tillbaka till avdelningen. Var på vippen att fråga honom om han skulle köra ända till Östra med mig, men var för trött för det….*S* Sen minns jag att jag var trött, yr, hade blodtrycksfall och ont hela kvällen och natten. Obehagligast var ‘nästan-svimningarna’ som gjorde att huvudet snurrade, jag kallsvettades och fick hjärtklappning ett flertal gånger. Usch! Minns att jag hade kanyl i foten….

19/11-04:
Denna dag låg jag mest och vilade, hade ont i nackens muskler, och bandaget stramade så hela tiden, riktigt obehagligt ibland.Fortfarande kraftig yrsel som gjorde att jag inte vågade gå upp, men lyckades halvsitta några gånger under dagen. Pontus kom på morgonen och berättade att op hade varit lyckad och att allt hade klaffat som det skulle, förutom att det blev lite försenat pga förberedelserna. Dock tog själva op bara 3½ h, men jag var sövd längre, ca 5 h, och det kanske var det som gjorde att yrseln blev så illa, + lågt blodtryck. Han skulle komma tillbaka o ta bandaget efter lunch. Var trött och hade svårt att hitta bra viloställning, så det var jobbigt. Mycket lättade dock när bandaget försvann, och trycket minskade. Nu blev det dock svårare att ha glasögonen, skalmen tryckte så mot huden bakom örat….*suck*
Många SMS ramlade in på mobilen, kul! Tack för alla hälsningar!
Fick besök av kompis som hade opererat sig före mig, och vi kommunicerade med avläsning och TSS, vilket fungerade bra. Fick godis o bok.
Duschen därefter var skön, men ack vad svårt det var att reda ut håret, så det såg lika illa ut även efter duschen. Dock skönt att vara fräschare igen, med egna byxor på sig. Maken o barnen kom erfter maten, o de hade tidningar o gosedjur med sig, + att de köpte vichy noveau åt mig. Krånglig och gasig mage hela dagen, ingen riktig aptit. Lyckades dock ta mig till kvällsfikat o ta med bricka själv. Nacken gjorde att det mesta var jobbigt, samt då yrseln. Sov kasst…..

20/11-04:
Trött och yr, kunde inte bestämma mig om jag skulle vara kvar över helgen, men valde till sist att åka hem. Maken hämtade mig 11-tiden, hemresan gick bra, men jobbigt med kurvor och gupp på vägen. Vilade större delen av dagen, men var uppe några varv. Skippade kodeinet pga magen, och det lättade direkt, tog Ipren istället. Yrseln kommer och går, ibland mer ibland mindre. Nacken bättre efter ett flertal insmörjningar med aloevera-gel. Lyckades vara med på middagen, men orkade bara lite mat, sedan vila. Till råga på allt fick jag en präktig förkylning nästan direkt när jag kom hem! Glasögonen bytte jag mot gamla som ej trycker bakom örat, nu är det lättare att ha dem. Jag orkade läsa o skriva mail en stund oxo….*S*
Kul med alla hälsningar och mail jag fått, både på listorna, via SMS o privatmail! Det värmer med ert stöd!
Just nu tänker jag, om jag hade vetat hur yrsligt det skulle bli så hade jag nog tänkt efter lite mer före. Dessutom är jag ju helt döv nu tills uppkopplingen sker, men det är jag redan van vid, använder ju inte apparaten ändå.

21/11-04:
Ja då är vi framme i dag, söndag. Har kunnat vara uppe mera, t.o.m gå en promenad på 10 min. Äntligen har jag fått en riktig dusch och hårtvätt hemma, med benägen hjälp från maken. Det blev viss skillnad på håret, men fortfarande har jag en blå strimma i håret, hårfärg kanske…*S* Yrseln har blivit värre under eftermiddagen, vilket är jobbigt, då det känns lite yrsligt att sitta upp och gå omkring är värre. Men i gengäld har värken i nacken o bakom örat minskat, och magen är betydligt lugnare. Men förkylningen är desto rejälare, det rinner o har sig hela tiden, atjooo….!*prosit* Har skrivit rätt mycket här på ci-sidan, legat o läst, men inte sovit, det gör jag inatt istället.
Hade fått ett trevligt inlägg i min ci-gästbok, från min blivande hörselpedagog i Kungsbacka! Kul!
Har även fått tid till ÖNH-kliniken i Kungsbacka 29/11 för att ta bort stygnen.
Nepp, nu får det räcka för idag, men kort sagt, det blir sakta men säkert bättre dag för dag.

EDIT 21:45: Ojdå, jag har visst glömt att nämna en sak, nästan en av de viktigare….*S* Och det är att operationen förändrade min tinnitus mycket, till det bättre vill jag nog säga. Orkestern är kvar, men bara med en bråkdel av den styrka jag hade förut, och nu har jag mest en postoperativ tinnitus (klickningar, sus och en mellanton) som förändras beroende på trycket i örat och hur yr jag är. Tror att det kommer bli bättre när trycket och yrseln har lugnat sig, samt förkylningen är borta igen. Så på det hela taget har det blivit bättre av operationen.

Inskriven nu

Nu är jag tillfälligt hemma igen, ska tillbaka till sjukhuset ikväll igen. Inskrivningen gick bra och smärtfritt, förutom blodprovet (är svårstucken…).

Först fick jag träffa Pontus Lindeman, men där gick det snabbt, jag hade inte så många frågor…*S* Sen skickade jag till avdelningen, nr 125, och där fick jag vänta ett bra tag innan sköterskan kom. Sände iväg skrivtolken, tyckte inte att det behövdes. En trevlig sköterska, vi pratade om ditt och datt som rörde inläggningen o lite annat….*ler* Blodprovet tog tid, men det gick bra till slut. Att jag ska vara så himla svårstucken….! Fick även se rummet där jag ska ligga, nr 6. Man får numera använda mobil på rummet, så jag kommer nog SMSa lite framåt fredagen, när jag är piggare.
Fick även vet att man stannar 2 dagar efter op, så jag åker hem på lördag fm om allt är väl då.

Nästa steg var att prata med narkosläkaren, som oxo var väldigt trevlig och lätt att kommunicera med. Hon frågade oxo om mediciner, längd, vikt, allergier, tidgare operationer etc. Bra för dem att veta lite sådant. Sedan tillbaka till avd för ett EKG, vilket tog 5-10 min, därefter var jag klar, vilket var ca kl 11.45. Snabbare än jag trodde….*ler*
Fikade på Frölunda Torg på hemvägen, o är nu hemma och packar det sista. Maken kör in mig vid 18-tiden.
Och imorgon är det dags, vilket innebär att jag inte hör av mig på ett tag. Ska försöka skriva lite minnesanteckningar på sjukhuset, som jag får skriva ner mer utförligt här sedan. Vi hörs!

Förberett inför operationen

Så, nu har jag packat lite myskläder, necessären o en bok inför sjukhusvistelsen. Det är trots allt skönast att ha sina egna kläder på sjukhuset, man känner sig mer hemma på något vis då. Har förstått att själva inskrivningen är klar framåt lunch, vilket passar bra, för då åker jag hem under em och packar det sista, så får maken köra mig in igen på kvällen. Lika bra att sova över från början, man sover oroligt ändå, och så slipper jag stressen på torsdag morgon.
Mer info kommer imorgon em.

Kallelse till operation!

Denna månad har sannerligen börjat glädjande…..!
Igår på jobbet kände jag mig så glad på något vis, det var som om jag visste att kallelsen till operation skulle komma… Intuition kallas det visst eller, enklare sagt, en föraning om att något trevligt skulle hända.
Så när jag kom hem igår, kollade jag posten direkt, och jovisst låg det ett brev från Sahlgrenska där! Rev upp det med ett ryck, och nog var det kallelsen till operation! JA!
Om bara 2 veckor skrivs jag in på Sahlgrenska för att opereras. Äntligen ett fast datum att gå efter!
Äntligen är det snart dags!

Träffat nyopererad tjej

I tisdags var jag på Sahlgrenska och hälsade på en av de två tjejer som gjort CI-operationen nyligen. Hon hade gjort den på måndagen, så fortfarande var hon trött, yr, och hade ett väldigt tryck i örat, som värkte hela tiden. Tydligen berodde det på vätska som läkarna hade spolat i örat, och det tar tid för kroppen att absorbera vätskan. Därtill hade hon tinnitus som brusade och susade väldigt, men både den och vätskan lindras efter några dagar. Snittet syntes nästan inte alls, då man ju inte rakar bort håret längre. Däremot har man kompress och bandage det första dygnet, så efteråt ser håret ut som skam….*ler* Men det kan man få tvätta ganska snabbt tydligen. Troligen åkte hon hem igår eller idag, och första tiden är det bara vila som gäller, vilket ju är skönast hemma i sin egen säng.
Men allt detta har inte avskräckt mig det minsta, det är ju snabbt övergående, och operationen är ändå det värsta. Är den väl avklarad så kan det bara bli bättre sedan, när uppkopplingen sker efter 5-7 veckor.