10 år med CI

Ja, nu är det alltså 10 år sedan jag blev uppkopplad och fick höra nya ljud, närmare bestämt 12 januari 2005.
Detta skrev jag mina första tre dagar hos CI-ingenjören samt hörselpedagogen:

Uppkoppling dag 1, 12/1-05

Kl 8.30 möte jag Saga, ingenjören som gör inställningarna på elektroderna.Först berättade hon vad hon skulle göra för olika inställningar, sedan satte vi igång.Först gjorde hon ett test som jag inte hörde, för att kolla att alla elektroderna fungerade som de skulle, vilket de gjorde.

Nästa steg var att sätta en lägsta hörbara nivå på varje elektrod, där jag fick lyssna efter första tonen jag kunde höra, vilket var lite ansträngande. Detta gjorde hon på elektrod efter elektrod, därefter fick jag lyssna på dem tre och tre, för att kolla om ljudstyrkan var ungefär samma på alla.

Därefter var det dags att ställa in högsta behagliga ljudnivå på samma sätt som ovan. Detta var svårare, då det är svårt för ci-bäraren att veta vad som känns obehagligt tonmässigt sett. Men vi lyckades hitta en bra nivå, och här fick vi justera flera ggr, då en del toner var olika starka än andra. Saga märkte att jag klarade högre ljud på bas o diskant, men var mer känslig i mitten, vilket stämmer med min hörselskada.

Sedan var det dags att koppla ihop allt och sätta på cippen helt. Sus och brus, konstiga förvrängda toner, inga klara ljud öht. Vi testade olika ljud, t.ex siffrorna 1-10, och Saga visade olika bilder med likartade ord, där konsonanterna är svåra att skilja åt, t.ex. val – bal – sal – tal – kal – hal. Dessa var svåra att höra skillnaden mellan. Jag fick även prassla med papper och plast av olika slag för att höra om det var skillnad mellan ljuden.

Därefter var det dags att avsluta för idag, och paus innan hörselpedagogen Sune skulle ta över.

Hörträning hos hörselpedagogen, 1:a besöket 12/1-05

11:00 var jag hos Sune. Vi pratade lite först, sedan fick jag lyssna på 5 olika djurläten samtidigt som jag hade bilder framför mig av djuren. Det var SVÅRT, men hunden kände jag igen nästan direkt, därefter kom ko, resten var värre.

Därefter var det olika gångljud, som klapprande klackar i korridor, steg på grusväg och steg i ekande trappa. Det var lättare att skilja åt. Nästa steg var olika fågelläten, där jag först fick lyssna på dem och sedan gissa på bild, och jag kände igen alla.

Därefter testade han lite vardagsläten, och jag kände igen billarm, bil som tutar, helikopter, flygplan och ambulanssiren, fast det var svåra ljud en del av dem.

Nästa träningstillfälle ska vi träna olika vokalljud och konsonantljud.

Dag 2, 13/1-05

12.30 var jag hos Saga. Började med att prata om hur ljuden under gårdagen, vad som var konstigt och hur de olika ljuden hade låtit. Därefter gjorde vi samma om inställningar som förra gången, men justerade om de lägsta respektive de högsta tonerna. Jämförde nya inställningen med den gamla, och jösses vilken skillnad… Den nya är mkt starkare än den gamla, då jag kunde höja en del av elektroderna en hel del utan obehag. Sänkte dock vissa elektroder, de som ligger mitt i tonskalan, och då avtog en enveten efterklang betydligt.

Därefter gjorde vi några hörtester, då jag skulle lyssna vad hon svarade på olika frågor jag ställde, och det gick faktiskt rätt bra.

Sedan fick jag min stora MedEl-väska, och vi gick igenom allt innehåll. Kommer ta kort på väskan vid tillfälle.

Först nästa torsdag är nästa intrimning, så nu får jag träna med denna starkare inställning hemma, men jag har lägre volym nu, hörseln är lite trött….*ler*

Hörträning hos hörselpedagogen, 2:a besöket 13/1-05

15:00 var jag hos Sune. Denna gång var även Britt, min hörselpedagog i Kungsbacka, med för att lyssna på träningen, för därefter tar hon över.

Vi testade samma läten som igår, och idag var det betydligt lättare att urskilja de olika lätena, det var mer nyansskillnader i djurlätena nu. Sen gjorde Sune ett test med vokaler för att se om jag kunde skilja på olika vokaler, t.ex. bib – bab, bib – böb osv. En del vokaler var lättare att skilja än andra. i är lättast att skilja från andra tycker jag.

Nästa steg var en frågesport där man skulle gissa t.ex. en stad. Jag fick upprepa varje mening han sade om jag inte visste efter den meningen. Till sist lyckades det…*S*

Sista punkten på dagsprogrammet var en hörförståelsetest som kallas ‘speech tracking’. Det innebär att Sune läser ur en bok i 10 minuter, och sedan räknar man hur många ord som uppfattats rätt under den tiden. Man får avläsa samtidigt, och taket för denna övning är 500 ord/10 min. På detta test nådde jag långt över taket, 615 ord, så det var väldigt bra tyckte Sune. Men å andra sidan är jag en väldigt bra avläsare, vilket Sune vet.

Dag 3, 20/1-05

9.00 var jag hos Saga. Denna gång var även min hörselpedagog från Kungsbacka med, för att se och lära. Jag och Saga diskuterade ljuden, vad som lät bra och dåligt, vad jag hörde mer eller mindre. Därefter intrimning av de svagaste nivåerna, som sänktes en del.

Vid intrimningen av de höga nivåerna fick jag ställa in elektroderna själv, vilket var bra. Men jag gick i taket på 2 elektroder, så saga fick ändra inställningarna, och så fick jag ställa om dem. Just de elektroderna är jag känslig på, de ligger på ca 1000 – 2500 Hz, dvs mitt i talbananen.

Nu blev det stor skillnad i ljuden mot förra inställningen, åt rätt håll….*ler* Mycket bättre klangfärg i ljuden, och Sagas tal hördes mycket tydligare nu. Dessutom hör jag kända ord, som ett, två, tre mycket tydligare och utan efterklang. Därtill hörde jag skillnad på olika sorters pappersprassel, och ljuden är mjukare nu. Mycket positivt tycker jag.

Kommer skriva lite mer om dagsläget i nästa inlägg 🙂

10 år sedan operationen

Idag är det 10 år sedan jag var på Sahlgrenska och fick elektroderna inopererade i snäckan 🙂

Så här stod det i min resumé av operationsdagen:
18/11:
Detta var ju själva operationsdagen, så det är mest minnesbilder här o där. Minns väckningen på morgonen, sprutan, duschen, de lugnande tabletterna och den väntan som företog sedan innan operationen. Låg i väntsalen med 2 andra som skulle opereras på öronop, det var lite flamsigt, kanske pga lugnande medicin….*S* Minns att jag gick in i op.salen, och fick vända sjukhusrocken bakofram, sedan var jag väck. Nästa minnesbild är en sal med blåklädda personer, dvs uppvaket. En lapp med tid visades för mig och jag hade ont i armen av blodtrycksmanschetten, turligt nog hade de bytt arm nu. Minns vagt personer som pratade med mig, samt att kirurgen Pontus och en assisterande kirurg kom och pratade med mig. Vad de sade kommer jag inte ihåg, men de var nöjda, så mycket minns jag. Nästa minnesbild är att en ung vaktmästarkille kom och körde mig i de långa kulvertarna under sjukhuset tillbaka till avdelningen. Var på vippen att fråga honom om han skulle köra ända till Östra med mig, men var för trött för det….*S* Sen minns jag att jag var trött, yr, hade blodtrycksfall och ont hela kvällen och natten. Obehagligast var ‘nästan-svimningarna’ som gjorde att huvudet snurrade, jag kallsvettades och fick hjärtklappning ett flertal gånger. Usch! Minns att jag hade kanyl i foten….

Än idag kommer jag ihåg den långa turen under sjukhuset och blodtrycksfallen på kvällen, vilket var riktigt obehagligt.

Blev uppkopplad i januari 2005, så jag kommer skriva en längre hågkomst i januari 2015.

2 år sedan

Idag är det två år sedan jag fick Med-Els nya processor Opus 2, och jag minns att jag redan de första dagarna tyckte att ljuden var bättre och renare med den nya modellen.
Dessutom var den mycket snyggare än den gamla fyrkantiga saken (Tempo+), och satt bättre på örat. Justeringsdosan var pricken över i, då jag älskar att knappa och hålla på… 🙂

Nu två år senare gillar jag fortfarande min Opus 2 och har alltid med mig dosan i fickan, för snabb justering vid behov.

Ljudmässigt är det hyfsat, men jag ska skriva mer om det snart, kanske till helgen.

Ps: min CI-sida är stängd för tillfället pga ombyggnad, men troligen blir den klar om 1-2 veckor.

4 år sedan uppkopplingen

Igår var det fyra år sedan jag blev uppkopplad och fick höra ljud med mitt CI för första gången! Tänk vad tiden går fort…
Minns att de första ljuden lät som sus och brus, konstiga förvrängda toner, inga klara ljud överhuvudtaget. På det hela taget var det susande brusande ljud och rösterna lät dova och konstiga, med både eko och efterklang på alla ljud.
Efterhand lärde jag mig att känna igen alla småljud, som rinnande kranar, kaffebryggarens puttrande, fågelkvitter, microns pip, tangentbordsknatter etc etc.

Kan idag säga att ljudläget är hyfsat, då talljuden är jobbigast att höra. Det går dock bra i samtal med en eller två personer, sedan blir det bara jobbigt. Småljuden hörs dock bra, och naturljuden här på landet är rent avkopplande för mitt öra!