Blå slinga i håret

Idag blev det lite klippning hos frissan, som för övrigt kommenterade den blåa slingan jag har fått i håret nedanför ärret efter operationen. Färgen är fortfarande lika starkt blå, och den tycks sprida sig lite, konstigt…*S* Någon mer som haft erfarenhet av blå slingor i håret efter ci-operation, eller annan huvudoperation?

Idag fick jag sjukskrivningen bekräftad, och den gäller ända till 28/2-05, så nu kan jag slappna av mera, vilket känns skönt. Ska försöka vila så mycket det går under helgerna, och bara göra sådant jag vill o orkar med. Därefter är det uppkopplingen som gäller i januari-februari.

Detta att inte kunna kommunicera med andra tycker jag är jobbigast just nu. Jag är egentligen social av mig och vill gärna prata med andra människor, t.ex. andra föräldrar i skolan o på simskolan, kassörskor i affärer m.fl. Har kunnat prata en del med folk trots den dåliga hörseln i somras, men nu när jag är totalt döv, så går det nästan inte alls. Läppavläsning är oerhört koncentrationskrävande, tröttar ut ögonen och tar på krafterna, så det fungerar enbart korta stunder för mig.
Tacka vet jag att ha liite hörhjälp oxo, det underlättar mycket.

Blir utan jobb

Jag har nu fått reda på att jag inte kommer få behålla jobbet, då webbsidan ska läggas ner pga bristande lönsamhet. Förstod nästan det, då det var lite att göra den sista tiden innan operationen. Men chefen ska kolla upp ett annat IT-företag som kanske vill anställa mig som hemsideuppdaterare. Kruxet är bara att jag varken kan eller orkar kommunicera med nya människor innan jag blivit uppkopplad och lärt mig höra lite igen. Det blir för mycket annars. Så inte förrän i februari kan vi ta tag i detta, tills dess får jag väl sega mig fram på jobbet. Känns lite mycket just nu, dövheten är psykiskt och fysiskt påfrestande för mig, är ständigt trött.

Tänker både positivt och negativt om uppkopplingen. Det jag funderar mest på är om elektroderna kan ha kommit ur läge, när jag var så förkyld direkt efter operationen, och nös och snöt mig i ett…?! Jag hoppas inte det, efter att ha läst andra CI-berättelser (utländska), där de berättat om ’snyta-sig-förbud’ efter operationen. Nu sade kirurgen inget om sådana restriktioner efter operationen, så jag hoppas det har gått bra.

Annars känns det lite segt att vänta, men jag tänker som så att när julen närmar sig så går tiden fort, vilket den ju ofta gör under dessa sköna och långa storhelger, sedan är det nyår och födelsedag, och innan man vet ordet av så är det dags…*ler* Idag är det exakt 5 veckor kvar!

Börjar jobba igen

Imorgon ska jag börja jobba igen efter drygt 2 veckors bortavaro….undrar hur det ska gå? Men jag tänker kämpa på ett tag nu, för vid uppkopplingen i januari är jag ju sjukskriven igen ett tag. Det blir många nya ljudintryck, och mycket att ta in, så man lär nog bli trött av det. För övrigt är jag fortfarande trött och har stramningar i ärret, tinnitusen ökar i styrka vid rörelse och trötthet. Lite jobbigt är det allt ibland.

Vill höra ljud snart!

Jag mår rätt hyfsat, det stramar i såret, och lär nog göra det ett tag till. Annars är yrseln och förkylningen så gott som borta, och resten av mig känns rätt ok, förutom tröttheten, som är kvar, men det kan oxo bero på mörkret och fibromyalgin. Tinnitusen har numera mest toner, orkestern är borta, tack och lov. Fast ibland är det korta tjut, som kan bero på att nerverna försöker läka sig i örat.
Nu tycker jag att det går lite segt, vill ju höra NU! *suck* Dagarna känns som år, och ändå kommer det gå rätt snabbt fram till jul o nyår, det finns saker att göra hela tiden, men ändå….. Jobbigt att vara helt döv, känns ovant att låta happen ligga kvar på byrån. Och att kommunicera i affärerna utan happ är tufft, när man enbart har läppavläsning att ta till….*puh*! Men jag kämpar på, försöker t.o.m prata med kassörskorna ibland…*ler* Det går, om jag märker att det är en lättavläst person, men det är jobbigt, ändå ger jag inte upp!

Tagit bort stygnen

Idag var jag på Kungsbacka sjukhus och tog bort stygnen, äntligen! Läkaren tyckte det såg bra ut, och såret hade läkt jättefint, så nu kan jag tvätta håret lite lättare igen. Det var 18 stygn, och ärret såg ut som ett upp och nedvänt S, dvs med stor böj upptill och liten nedtill.Innan sjukhusbesöket, så hann jag dessutom med en hel del inköp på Kungsmässan, får passa på denna vecka.

Därtill skrev jag ett mail till Dr Ringdahl i morse, där jag bad honom vidarebefordra en fråga till uppkopplingsteamet, och frågan var; Blir det uppkoppling före eller efter jul? Vill gärna veta hur det blir, så att julen kan planeras på rätt sätt. Svaret kom bara ett par timmar senare, i form av ett trevligt mail från ingenjören i teamet, Saga. Hon skrev att uppkopplingen var inbokad efter jul, så onsdagen den 12/1-05 är det dags!
Ska bli spännande att få möta ljudvärlden på ett nytt sätt, med nya intryck. Nu hoppas jag bara att veckorna går fort, men först är det lucia, jul, nyår, min födelsedag och trettonhelgen.*S* Nåja, nu kan jag i alla fall planera inför detta, med hänsyn till jobbet mm.

Känns bättre nu

Känner mig lite bättre för varje dag, då jag orkar göra liiite mer för varje dag. Snuvan är dock irriterande och jag snyter mig o nyser då o då, fortfarande. Hoppas bara att implantatet och elektroderna håller sig på plats nu…..*ler* Idag har jag kört diskmaskinen och en tvätt, skrivit lite mail, hämtat posten, tittat på fåglarna vid fågelbordet, såg 8 fågelarter bara idag! Läst en del, vilat lite.

Det var en intressant artikel om cochleaimplantat i G-P idag, som jag lusläste. Chansade att skicka mail till reportern som hade skrivit artikeln, och berättade lite om mig o min operation, och fick gensvar direkt! Nu skulle hon bevaka läkarstämman som pågår just nu, men hon lovade att höra av sig igen. Hon nämnde att hon hade fått veta att Halland prioriterar alla lika till skillnad från Västra Götaland, och det är skrämmande med så stora skillnader i operationer och prioriteringar. Kände igen namnet på grabben i artikeln, då jag mailat till hans pappa några gånger.

Mailade och berättade om operationen för några vänner, och det kom en del gratulationer. Några hade även läst GP-artikeln om ci idag, och förstod mer vad det handlar om nu. Bra att den artikeln kom just nu….*ler*

Imorgon ska snön äntligen smälta bort, och då vågar jag nog mig ut på en kort biltur. Känner att jag måste få komma utanför väggarna lite, och det räcker med att åka o handla lite matvaror, så är jag nöjd.

Tagit det lugnt

Idag har jag mest tagit det lugnt, småpysslat, skrivit mail, legat och läst, fixat med adventsstakarna mm. Imorse snöade det mycket, men det övergick i regn o + grader, så alll snö på träden är borta. Dock är det mycket kvar på marken, och det börjar bli kallare igen, så imorgon lär det vara halt ute…. Tog lite kort när det snöade och var vackert ute.
Värst just nu är helt klart rinnförkylningen, som gör att jag känner mig risigare än vanligt, samt yrseln, som dock är en stabil variant, det snurrar lite hela tiden och inga större svängningar i styrkan heller. Klarar av att gå omkring o röra mig, men dock lugnare än vanligt.

Hemma igen

Ja, då ska vi se om jag kan sammanfatta dagarna på sjukhuset lite Jag tar det datumvis:

18/11:
Detta var ju själva operationsdagen, så det är mest minnesbilder här o där. Minns väckningen på morgonen, sprutan, duschen, de lugnande tabletterna och den väntan som företog sedan innan operationen. Låg i väntsalen med 2 andra som skulle opereras på öronop, det var lite flamsigt, kanske pga lugnande medicin….*S* Minns att jag gick in i op.salen, och fick vända sjukhusrocken bakofram, sedan var jag väck. Nästa minnesbild är en sal med blåklädda personer, dvs uppvaket. En lapp med tid visades för mig och jag hade ont i armen av blodtrycksmanschetten, turligt nog hade de bytt arm nu. Minns vagt personer som pratade med mig, samt att kirurgen Pontus och en assisterande kirurg kom och pratade med mig. Vad de sade kommer jag inte ihåg, men de var nöjda, så mycket minns jag. Nästa minnesbild är att en ung vaktmästarkille kom och körde mig i de långa kulvertarna under sjukhuset tillbaka till avdelningen. Var på vippen att fråga honom om han skulle köra ända till Östra med mig, men var för trött för det….*S* Sen minns jag att jag var trött, yr, hade blodtrycksfall och ont hela kvällen och natten. Obehagligast var ’nästan-svimningarna’ som gjorde att huvudet snurrade, jag kallsvettades och fick hjärtklappning ett flertal gånger. Usch! Minns att jag hade kanyl i foten….

19/11-04:
Denna dag låg jag mest och vilade, hade ont i nackens muskler, och bandaget stramade så hela tiden, riktigt obehagligt ibland.Fortfarande kraftig yrsel som gjorde att jag inte vågade gå upp, men lyckades halvsitta några gånger under dagen. Pontus kom på morgonen och berättade att op hade varit lyckad och att allt hade klaffat som det skulle, förutom att det blev lite försenat pga förberedelserna. Dock tog själva op bara 3½ h, men jag var sövd längre, ca 5 h, och det kanske var det som gjorde att yrseln blev så illa, + lågt blodtryck. Han skulle komma tillbaka o ta bandaget efter lunch. Var trött och hade svårt att hitta bra viloställning, så det var jobbigt. Mycket lättade dock när bandaget försvann, och trycket minskade. Nu blev det dock svårare att ha glasögonen, skalmen tryckte så mot huden bakom örat….*suck*
Många SMS ramlade in på mobilen, kul! Tack för alla hälsningar!
Fick besök av kompis som hade opererat sig före mig, och vi kommunicerade med avläsning och TSS, vilket fungerade bra. Fick godis o bok.
Duschen därefter var skön, men ack vad svårt det var att reda ut håret, så det såg lika illa ut även efter duschen. Dock skönt att vara fräschare igen, med egna byxor på sig. Maken o barnen kom erfter maten, o de hade tidningar o gosedjur med sig, + att de köpte vichy noveau åt mig. Krånglig och gasig mage hela dagen, ingen riktig aptit. Lyckades dock ta mig till kvällsfikat o ta med bricka själv. Nacken gjorde att det mesta var jobbigt, samt då yrseln. Sov kasst…..

20/11-04:
Trött och yr, kunde inte bestämma mig om jag skulle vara kvar över helgen, men valde till sist att åka hem. Maken hämtade mig 11-tiden, hemresan gick bra, men jobbigt med kurvor och gupp på vägen. Vilade större delen av dagen, men var uppe några varv. Skippade kodeinet pga magen, och det lättade direkt, tog Ipren istället. Yrseln kommer och går, ibland mer ibland mindre. Nacken bättre efter ett flertal insmörjningar med aloevera-gel. Lyckades vara med på middagen, men orkade bara lite mat, sedan vila. Till råga på allt fick jag en präktig förkylning nästan direkt när jag kom hem! Glasögonen bytte jag mot gamla som ej trycker bakom örat, nu är det lättare att ha dem. Jag orkade läsa o skriva mail en stund oxo….*S*
Kul med alla hälsningar och mail jag fått, både på listorna, via SMS o privatmail! Det värmer med ert stöd!
Just nu tänker jag, om jag hade vetat hur yrsligt det skulle bli så hade jag nog tänkt efter lite mer före. Dessutom är jag ju helt döv nu tills uppkopplingen sker, men det är jag redan van vid, använder ju inte apparaten ändå.

21/11-04:
Ja då är vi framme i dag, söndag. Har kunnat vara uppe mera, t.o.m gå en promenad på 10 min. Äntligen har jag fått en riktig dusch och hårtvätt hemma, med benägen hjälp från maken. Det blev viss skillnad på håret, men fortfarande har jag en blå strimma i håret, hårfärg kanske…*S* Yrseln har blivit värre under eftermiddagen, vilket är jobbigt, då det känns lite yrsligt att sitta upp och gå omkring är värre. Men i gengäld har värken i nacken o bakom örat minskat, och magen är betydligt lugnare. Men förkylningen är desto rejälare, det rinner o har sig hela tiden, atjooo….!*prosit* Har skrivit rätt mycket här på ci-sidan, legat o läst, men inte sovit, det gör jag inatt istället.
Hade fått ett trevligt inlägg i min ci-gästbok, från min blivande hörselpedagog i Kungsbacka! Kul!
Har även fått tid till ÖNH-kliniken i Kungsbacka 29/11 för att ta bort stygnen.
Nepp, nu får det räcka för idag, men kort sagt, det blir sakta men säkert bättre dag för dag.

EDIT 21:45: Ojdå, jag har visst glömt att nämna en sak, nästan en av de viktigare….*S* Och det är att operationen förändrade min tinnitus mycket, till det bättre vill jag nog säga. Orkestern är kvar, men bara med en bråkdel av den styrka jag hade förut, och nu har jag mest en postoperativ tinnitus (klickningar, sus och en mellanton) som förändras beroende på trycket i örat och hur yr jag är. Tror att det kommer bli bättre när trycket och yrseln har lugnat sig, samt förkylningen är borta igen. Så på det hela taget har det blivit bättre av operationen.