Skarpa valptänder kan göra stor skada!

Ja, som rubriken säger, valptänder är farliga för en processor!

I början på augusti hade jag lagt av mig processorn på bordet vid fåtöljen för att byta batteri, och gick då även till köket för att hämta dricka, och när jag kom tillbaka hade vår då 7 månades valp hunnit grabba tag i processorn och tugga sönder den!


Ja, ni ser ju hur den ser ut!

Snacka om att jag blev både chockad och arg!

Detta var förstås på en helg, men jag skrev till CI-teamet på SU via 1177 och berättade vad som hänt, och redan på måndagen hade jag fått en akuttid för att få en låneprocessor.

Tyvärr ersätter inte försäkringbolaget saker som tuggats sönder av egna husdjur (och detta gäller de flesta bolagen tyvärr), så de skickade den trasiga processorn till MedEl, för att se om de kunde laga den.

De lyckades och i slutändan behövde jag bara betala reparationen av processorn. Alla övriga delar fick jag utan kostnad.

En dyr lärdom, lämna aldrig saker inom räckhåll för en nyfiken valp!

Tyvärr lärde vi oss inte riktigt, så han hann bita sönder bågarna på mina läsglasögon samt hela sambons glasögon också, innan vi till slut plockade undan allt utom räckhåll!

10 år med CI

Ja, nu är det alltså 10 år sedan jag blev uppkopplad och fick höra nya ljud, närmare bestämt 12 januari 2005.
Detta skrev jag mina första tre dagar hos CI-ingenjören samt hörselpedagogen:

Uppkoppling dag 1, 12/1-05

Kl 8.30 möte jag Saga, ingenjören som gör inställningarna på elektroderna.Först berättade hon vad hon skulle göra för olika inställningar, sedan satte vi igång.Först gjorde hon ett test som jag inte hörde, för att kolla att alla elektroderna fungerade som de skulle, vilket de gjorde.

Nästa steg var att sätta en lägsta hörbara nivå på varje elektrod, där jag fick lyssna efter första tonen jag kunde höra, vilket var lite ansträngande. Detta gjorde hon på elektrod efter elektrod, därefter fick jag lyssna på dem tre och tre, för att kolla om ljudstyrkan var ungefär samma på alla.

Därefter var det dags att ställa in högsta behagliga ljudnivå på samma sätt som ovan. Detta var svårare, då det är svårt för ci-bäraren att veta vad som känns obehagligt tonmässigt sett. Men vi lyckades hitta en bra nivå, och här fick vi justera flera ggr, då en del toner var olika starka än andra. Saga märkte att jag klarade högre ljud på bas o diskant, men var mer känslig i mitten, vilket stämmer med min hörselskada.

Sedan var det dags att koppla ihop allt och sätta på cippen helt. Sus och brus, konstiga förvrängda toner, inga klara ljud öht. Vi testade olika ljud, t.ex siffrorna 1-10, och Saga visade olika bilder med likartade ord, där konsonanterna är svåra att skilja åt, t.ex. val – bal – sal – tal – kal – hal. Dessa var svåra att höra skillnaden mellan. Jag fick även prassla med papper och plast av olika slag för att höra om det var skillnad mellan ljuden.

Därefter var det dags att avsluta för idag, och paus innan hörselpedagogen Sune skulle ta över.

Hörträning hos hörselpedagogen, 1:a besöket 12/1-05

11:00 var jag hos Sune. Vi pratade lite först, sedan fick jag lyssna på 5 olika djurläten samtidigt som jag hade bilder framför mig av djuren. Det var SVÅRT, men hunden kände jag igen nästan direkt, därefter kom ko, resten var värre.

Därefter var det olika gångljud, som klapprande klackar i korridor, steg på grusväg och steg i ekande trappa. Det var lättare att skilja åt. Nästa steg var olika fågelläten, där jag först fick lyssna på dem och sedan gissa på bild, och jag kände igen alla.

Därefter testade han lite vardagsläten, och jag kände igen billarm, bil som tutar, helikopter, flygplan och ambulanssiren, fast det var svåra ljud en del av dem.

Nästa träningstillfälle ska vi träna olika vokalljud och konsonantljud.

Dag 2, 13/1-05

12.30 var jag hos Saga. Började med att prata om hur ljuden under gårdagen, vad som var konstigt och hur de olika ljuden hade låtit. Därefter gjorde vi samma om inställningar som förra gången, men justerade om de lägsta respektive de högsta tonerna. Jämförde nya inställningen med den gamla, och jösses vilken skillnad… Den nya är mkt starkare än den gamla, då jag kunde höja en del av elektroderna en hel del utan obehag. Sänkte dock vissa elektroder, de som ligger mitt i tonskalan, och då avtog en enveten efterklang betydligt.

Därefter gjorde vi några hörtester, då jag skulle lyssna vad hon svarade på olika frågor jag ställde, och det gick faktiskt rätt bra.

Sedan fick jag min stora MedEl-väska, och vi gick igenom allt innehåll. Kommer ta kort på väskan vid tillfälle.

Först nästa torsdag är nästa intrimning, så nu får jag träna med denna starkare inställning hemma, men jag har lägre volym nu, hörseln är lite trött….*ler*

Hörträning hos hörselpedagogen, 2:a besöket 13/1-05

15:00 var jag hos Sune. Denna gång var även Britt, min hörselpedagog i Kungsbacka, med för att lyssna på träningen, för därefter tar hon över.

Vi testade samma läten som igår, och idag var det betydligt lättare att urskilja de olika lätena, det var mer nyansskillnader i djurlätena nu. Sen gjorde Sune ett test med vokaler för att se om jag kunde skilja på olika vokaler, t.ex. bib – bab, bib – böb osv. En del vokaler var lättare att skilja än andra. i är lättast att skilja från andra tycker jag.

Nästa steg var en frågesport där man skulle gissa t.ex. en stad. Jag fick upprepa varje mening han sade om jag inte visste efter den meningen. Till sist lyckades det…*S*

Sista punkten på dagsprogrammet var en hörförståelsetest som kallas ‘speech tracking’. Det innebär att Sune läser ur en bok i 10 minuter, och sedan räknar man hur många ord som uppfattats rätt under den tiden. Man får avläsa samtidigt, och taket för denna övning är 500 ord/10 min. På detta test nådde jag långt över taket, 615 ord, så det var väldigt bra tyckte Sune. Men å andra sidan är jag en väldigt bra avläsare, vilket Sune vet.

Dag 3, 20/1-05

9.00 var jag hos Saga. Denna gång var även min hörselpedagog från Kungsbacka med, för att se och lära. Jag och Saga diskuterade ljuden, vad som lät bra och dåligt, vad jag hörde mer eller mindre. Därefter intrimning av de svagaste nivåerna, som sänktes en del.

Vid intrimningen av de höga nivåerna fick jag ställa in elektroderna själv, vilket var bra. Men jag gick i taket på 2 elektroder, så saga fick ändra inställningarna, och så fick jag ställa om dem. Just de elektroderna är jag känslig på, de ligger på ca 1000 – 2500 Hz, dvs mitt i talbananen.

Nu blev det stor skillnad i ljuden mot förra inställningen, åt rätt håll….*ler* Mycket bättre klangfärg i ljuden, och Sagas tal hördes mycket tydligare nu. Dessutom hör jag kända ord, som ett, två, tre mycket tydligare och utan efterklang. Därtill hörde jag skillnad på olika sorters pappersprassel, och ljuden är mjukare nu. Mycket positivt tycker jag.

Kommer skriva lite mer om dagsläget i nästa inlägg 🙂

Varit tyst här

Ja, det är ju nästan ett år sedan jag skrev ett inlägg här, och jag vet inte varför det blivit så.

Om ni läser mitt inlägg från 26 maj 2010, så var jag på SU och gjorde en del justeringar, eftersom jag hade  problem med ljuden och stickningar i örat vid högre volym. Menigen var sedan att jag skulle åka till Innsbruck till hösten, för att få hjälp av experterna där, men justeringarna på SU blev bättre än förväntat, så jag avbokade det.

Men framåt november började problemen komma tillbaka igen, så i december gjorde jag nya justeringar. Dessutom bytte jag från FSP3 till den nya strategin FSP4 (eller Maestro 4.0 som den också heter) på P1, för att testa om det skulle bli skillnader i ljuden.

Om ni ser på bilden nedan, så har P1 och P3 samma elektrodinställningar, men P1 har fyra noter överst (= FSP4) och P3 har en not. P4 gjordes om till ett bilprogram, då jag inte klarar av bilbullret i kupén, men det fungerar sådär idag. P2 justerades också lite, samt höjdes i grundinställningen så det blev lite starkare, de andra sänktes lite.

(klicka för större bild)

Efter ett tag märkte jag att P1 var mjukare än P3 och P2, och det var FSP4 som gjorde skillnaden. Så jag bad om återbesök, och lade då till FSP4  även på P2 och P3, i övrigt blev det inga ändringar.

Under vintern och våren har det varit fram och tillbaka med ljuden, och periodvis kommer stickningarna igen, men nu har jag lärt mig hur jag ska ställa in processorn för att höra så bra det går. I många lägen är det dock fortfarande jobbigt med ljuden, och jag väljer att ha låg volym men högre känslighet, då känns det bäst.

Det jobbiga är att behöva justera inställningarna hela tiden, för i ena situationen är en inställning bättre, och i nästa situation är en annan inställning bättre. Det innebär ju en del fipplande med kontrollen, så den måste följa med överallt.

På det hela taget använder jag dock cippen allt mer, vilket märks på batteriförbrukningen! Förr kunde ett laddningsbart batteri räcka 4-5 dagar, men nu är genomsnittet 2 dagar.

Pratade med MED-EL på CI-dagen

Jag pratade med Anders Wedholm från MED-EL om mina problem med inställningarna och ljuden, och vi diskuterade och kom fram till att det kanske kunde vara fel på själva processorn, eftersom alla justeringar inte hade gjort det hela bättre.

Efter CI-dagen mailade jag till honom, och då hade han pratat med ingenjören från Österrike som också var på CI-dagen, och de hade beslutat att skicka processorn till Österrike för felsökning och översyn.

Så jag tog kontakt med ingenjören på SU och berättade detta, och några dagar senare kunde jag hämta en låneprocessor i receptionen på SU. I gengäld fick de min processor, som sedan skickades till huvudkontoret.

Men jag märkte att samma problem dök upp även med låneprocessorn, så det är tydligen INTE fel på min processor! Fast när den nu ändå är i Österrike, så gör de full översyn på den.

Mailade AW om detta, och efter kontakt med den österrikiske ingenjören, så hörde AW av sig igen. Denna gång kom de fram till att jag antagligen har blivit överkänslig för vissa frekvenser (vilka är svårt att säga), och detta kan inte justeras tillräckligt bra på SU. Lösningen är att åka ner till Innsbruck, där hela teamet kan finjustera det hela, så att jag kan höra optimalt igen.

Alltså är det inga som helst fel på implantatet eller processorn, utan det är mitt inneröra/hörselnerven som överreagerar på något vis, så att jag får dessa smärtstötar vid för hög volym.

Så vi får väl se vad som händer framöver…

Bytt tema/changed theme

Tyvärr måste jag byta tema tillfälligt, då det nya temat inte fungerar i Safari eller Chrome, något i koden har blivit fel efter mina justeringar.

Istället gör jag så att jag lägger det nya temat på min testblogg, då kan jag jobba med det utan att det blir konstigt här.

English:
I have to change to another theme, since the Spades theme does not work in Safari and Chrome.
Instead I will upload the Spades theme to my testsite, where I can test it without making problems here.

Nya sidan äntligen klar!

Ja, nu har jag äntligen fått till min nya hemsida/blogg om cochleaimplantat, efter mycket kodknåpande och pyssel, samt en och annan tyst svordom… 🙂

Jobbigast var ju förstås att få över all text från mina html-sidor, tur att det finns HTML-läge i redigeringen här, för då kunde jag öppna en gammal sida i kodvyn i Dreamweaver, kopiera den nödvändiga texten och klistra in i HTML-läget här = enklare att redigera sedan.

Sedan var det ju alla bilder och audiogram förstås… De skulle föras över till gallerier här, och sedan läggas in i rätt ordning på rätt sida, puuuh!

Men nu är det bara småsaker att fixa till, som att kolla länkar och texter, så att de är uppdaterade och färska.